Äpplet faller inte långt..
Ibland är vi galet lika min mor och jag.
Det tog henne exakt.. hm, två sekunder(?) att fatta tycke för samma tröja som jag, och fem minuter senare har vi nu beställt hem hela sju plagg. Grymt. Har aldrig förstått mig på det här med shopping på nätet, men det här fungerade ju galet bra..
Fadern hade säkerligen fått krupp av vårt köpgalna klickande..
Tur att han inte är hemma. För hans skull då ;)
Ny kollektion.
Frågan är väl bara om några utav de mer attraktiva modellerna finns kvar när jag väl får betalt för månadens slit..?
1 månad, 2 veckor och 6 dagar..
Och imorgon kommer vi äntligen åt resultaten.
That's my brother..
That's the only way to conclude..
Det sitter en riktigt stolt syster och bloggar i Landvetter. Så stolt!
Faktiskt.
Lägesrapport.
Senare: ska det bakas tekakor.
"..och vad ska du bli när du blir stor?"
När jag var liten hyste jag en dröm om att bli veterinär..
"Great", tänkte släkt och vänner. "..hon vet vad hon vill". Knappast.. Min romantiska vision om veterinäryrket fick sig en rejäl törn efter att vi tvingades avliva min kanin, och sedan var de karriärplanerna out of the question..
Tankarna på en naturvetenskaplig gymnasietid kändes inte längre aktuell, och efter ett ångestladdat möte med syokonsulenten på skolan bytte jag till samhällsvetenskap och språk. Jag menar, kom igen. Trehundra poäng latin öppnar ju dörrar för exakt.. noll eftergymnasiala utbildningar? Typ.
Summan av kardemumman är sådeles att jag fortfarande klamrar mig fast vid mina tidiga drömmar om att få arbeta med någonting roligt. Men vad studerar man då!? Och vad menas egentligen med "roligt"? Jo, alla ni som undrar.. Med roligt menar jag allvarligt talat saker så som: musik, resor, konst, diplomati och foto. För att inte glömma min inte så hemliga innersta önskan: att en dag få äran att låna ut min röst till en stor Disneyproduktion..
Sedan den.. 8 juni 2006, har frågorna om mina framtidsplaner duggat tätt. Till en början var de relativt oskyldiga, ibland kanske även pliktskyldiga, men den senaste tiden har frågetecknen kring min framtid verkat oroa allt fler..
"Man kan inte bara vänta på att man ska "komma på" vad man vill studera, det krävs viss ansträngning!"
"..och när tänker hon ta tag i sitt körkort?"
"Men, vad vill du bli??"
"..dagis!?"
Decision made.
Efter överläggande med Fadern bestämde jag mig för att anmäla mig till en grundkurs i foto.
L Ä N G T A R
Söndag.
Solsken. You say what!?
Vädret utnyttjades till fullo tillsammans med Roberth, Anna och Liselotte med systerson. Tillsammans deltog vi i den allmäna vallningen av barnvagnar och hundar i Slottskogen..
Know me like your own hand.
Verkar som om Lotta var den enda som fann min fantasilösa så kallade "tävling" någorlunda lätt..
15 kvadrat.
Modern har anordnat plastparty för väninnorna, och vi barn flyr hals över huvud..
Yngsta brodern ringde precis och meddelade att han äter hos en kompis och vad den äldre brodern och mig själv anbelangar har vi låst in oss på varsitt rum med för att med laptop och tv fördriva de närmaste tre timmarna.
"..jag har en halv påse mandlar, en liter vatten, en apelsin och en skål med pasta.. Det går ingen nöd på mig."
(Pasta med vad då!? Roar mig med att utlysa en liten frågetävling där vinnaren får äran och ingenting annat.. Men vem av er känner mig egentligen bäst? :p)
Spelning.
Och vad glad jag är att vi fick klickljudet förklarat.
Troget fan.
Högstadienostalgi när den är som bäst..
För oss Landvetter-bor finns det bara en Jocke Berg, och han är snygg som vanligt - och då syftar jag självklart främst på de sekvenser där han i vanlig ordning flashar tattoos och går dansar omkring i sina läderbyxor, och rösten hett raspig. Det är bara att njuta.
Som den rocker jag är..
Sitter och funderar på om jag kanske borde ge avkall på min rockerstyle (läs. mitt avskavda svarta nagellack) till förmån för föräldrarnas uppfattning om mig på förskolan imorgon..
Men jag orkar inte.
Fattas bara att jag skulle leta upp någon av broderns poetiska t-shirts, tupera håret och måla ögonen svarta med kajal också. Då skulle de kanske se mig som den rocker jag är. Inuti.
Så länge Dreggel finns att spana på..
Disney Couture.
Läderarmband med De Sju Dvärgarna
Halsband med Tingeling i silhuett
Kedja med Peter Pans slangbella
Halskedja med Musse som hängsmycke
Musse i swarovskikristall
Perfekt present.
Har länge letat efter ett enklare armband som är stelt men inte för runt.
Minst sagt komplicerat..
I London hittade jag några mer ovala modeller som jag tyckte om, och nu finns detta att beställa från Asos. Perfekt present att skämma bort sig med när man känner sig lite grå i vintermörkret..
"Think wonderful thoughts" Disney Couture
Satt på utväxt..
Min stolthet.
Men vi kämpar på, mina ljusa strån och jag. Millimeter för millimeter..
Han förstår mig så bra.
Jag måste ha slagit någon sorts rekord. Inskriven och avskriven hos Arbetsförmedlingen på.. En vecka!? Imponerad över mitt beslut att klara mig själv tyckte den nya handläggaren inte att jag behövde deras tjänster längre. För jag har ju verkligen utnyttjat dem under de senaste åtta dagarna. Hrrm..
Vi förstår varandra väldigt bra, min handläggare och jag..
Mami.
Man har det rätt bra här hemma ändå..
Ibland.
Förskolevikariat.
Well, kanske inte ändå?
Fast någon poäng hade ju Carro i sitt resonemang om man tänker på att jag tillbringade dagen i olika lekrum byggnade tågräls eller läsande sagor..
Ganska stor skillnad från vikariatet på högstadieskolan där det fanns krav på att ungarna förutom att sysselsättas dessutom skulle lyckas lära sig någonting vettigt. Av mig?
Idag har jag blivit kallad "mamma" drygt tre tusen gånger, trillat i en slänt och blivit helt lerig, krånglat på och av overaller, målat disneyfigurer, vikt pappersbåtar och first hand fått erfara hur barn kan svänga totalt personlighetsmässigt beroende på den vuxne i sällskapet. Jag vet att det bara låter som en mängd klagomål, men för mig var det inget problem alls. Mot mig var barnen som änglar..
Jobb.
Stolt ringde jag upp Fadern och meddelade att han slipper oroa sig för äldsta barnets sysselsättning de närmaste månaderna. Inte för att jag hade kunnat gå hemma särskilt länge i vilket fall. Är alldeles för rastlös för att vara arbetslös.
Nu ska jag bara ta en promenad innan jag åker in till stan för att träffa Bella och köpa mig en ny kalender.
Sedan kan slitet åter ta fart..
Life is life.
Drog med mig Anton på en kort promenad, men visst är vädret fruktansvärt äckligt!?
Nu sitter jag i alla fall åter framför datorn med en latte och känner att det borde tvättas, strykas och kanske dessutom förberedas lite inför morgondagens intervju..
Well, ni känner ju mig.
Kind of an "Izzy"-look..
Saknar.
and when I miss you so much that I've got trouble breathing
when tears fill my eyes as I listen to your voice from far, far away
that's when I realise that love is stronger
and that we are forever
you and me..
Ibland saknar jag er så att det gör ont,
men det är det som visar att det var på riktigt, eller hur?
Snöbollskrig och pulkaåkning.
Underbart mysigt var det, och efter att vi sjungit lite och tittat på film övertalade Amanda oss allihop att följa med ut i kylan och leka i snön. Galet kul.
Idag har det mesta av snön töat bort igen, och det kanske är bäst eftersom jag inte har några ordentliga vinterkläder att ta skydd i..
Men visst är det mysigt att se flingorna falla.
Familjen sushi.
Väl hemkommen efter månader hemifrån gjorde en fantastisk upptäckt; familjen har blivit med nationalrätt. Numera är det sushi som gäller, så ofta som möjligt.
Bäst var den ju helt klart i Bankok, men hittills är helt klart Super Sushi (snett mot Fröken Ohlssons, bakom Kompassen) favoriten i hemtrakterna.
Vuxenpoäng.
Idag har varit en otroligt effektiv dag.
För det första förärade jag Arbetsförmedlingen med ett första besök, där jag skrev in mig som "arbetssökande". Sedan letade jag fram alla anställningsbevis från de senaste två åren och uppdaterade mitt CV. När det var klart mailade jag och bad om ett arbetsgivarintyg från Liseberg, och slutligen skrev jag ut en blankett från Rikspolisstyrelsen gällande begäran om utdrag från belastningsregistret.
Imorgon ska jag dessutom kontakta rektorerna vid de åtta lokala förskolorna för att anmäla mitt intresse till vikariepolen och ringa upp den senaste arbetsgivaren för att försöka få tag på det sista intyget.
Så ni ser, jag har faktiskt tagit tag i mitt liv även om det inte verkar så.
Nyårsfirande hos Mr G.
2007, året som gick.
Året började mitt i förberedelserna för Saras och mitt stora äventyr. Efter att ha sparat i månader, pusslat ihop både packlistor och resrutter, var det bara till att vänta ut den sista månaden innan avfärden. Spänningen steg något enormt de sista veckorna, och sedan var vi plötsligt där.
Thailand var.. underbart, spännande, vackert och nästan obeskrivligt. I efterhand är det svårt att förstå att vi faktiskt var där, och hur mycket vi fick gjort även om det just då kändes som tempot var lugnt och behagligt.
Strandsatta på en paradisö!(070129)
Byte storstadslarm mot paradisö i fredagskväll.
Efter att vi hade fördrivit nio timmar i MBK (försöker bifoga lite bilder) fick vi skjuts med en av turistbyrån ordnad minibuss ut till en annan del av Bangkoks innerstad. Väl införstådda med att vi på plats hade 40 minuter att slå ihjäl innan bussen skulle anlända, strosade vi runt på den lilla gatan där lokalbefolkningen hade någon slags nattmarknad. Ett på förhand otippat inslag var möjligheten att köpa småkryp i lösvikt att snaska på istället för godis eller frukt.. What to choose?? Maggots, syrsor eller kanske ?
Dykcertifikat, skype och solb-r-ä-n-n-a!(070131)
Sara har tagit sitt dykcertifikat!! Efter fyra dyk (det sista på 18 meters djup!) är hon även på pappret ett certifierat vattendjur.
Fatta att hon såg en HAJ idag!!! Funderar allvarligt på att stanna på tre decimeters djup resten av resan, det fungerar bra det med och annars har vi ju pool!
Trots min hajskräck bokade jag idag utan Saras vetskap in oss på en halvdags snorkling imorgon. Lite skärrad, men det ska nog lösa sig så snart jag fått den svenske instruktören att lova att han hoppar i och räddar mig om det uppenbarar sig en spetsig ryggfena..
Koh Phangan: The Roadtrip!(070206)
Körde upp mot öns mitt och tittade både på tempel och vattenfall (inte lika imponerande som det låter dock, vattenfallen är bara riktigt stora under monsunregnen och templet vi besökte verkade snarare vara en lokal munkskola.. Men det var jättekul!!). Efter det styrde vi vår silverfärgade koloss mot Chaloklam, där vi åt god lunch och solade och badade. Ni skulle se bergen där uppe, helt fantastiska! Efter det vände vi pick-upen och körde söderut..
Krabi.. (070209)
Ni vet "färjan" jag nämnde i förra inlägget!? Jag skulle nog snarare beskriva tingesten som den avkomma en lastpråm och en fiskebåt skulle få om det kom på tanken att para sig.. NOT nice at all!! Efter att ha installerat oss på våra plaster (här pratar vi 1 kudde 1/2 sunkig madrass och 1 nummer på väggen) kom nästa chock.. Låt mig säga såhär: visor skulle kunna skrivas om den toaletten, generationer och generationer av människor skulle kunna berätta historier om detta helvete på jorden, ärligt talat! Iack!!
Efter sju timmars guppande (inte för att jag med mina 2 sjösjukepiller ens var vid medvetande, men ändå..) la åbäket till i Sura Thani. Därpå foljde en timmas väntetid och sedan tre och en halv timmas bussresa till Krabi, och tja.. Nu är vi här!
Lyxliv i Grove Garden(070222)
Måste ju börja med att berätta om Grove Garden som, bortsett från sin ickeexistens i de lokala taxichaufförernas medvetande, har visat sig överträffa de mest storslagna föreställningarna jag burit med mig! Det är helt fantastiskt fint och ni som sett bilder håller säkert med mig :) LYX!! Trots vår strama budget tog det intelång tid att aklimatisera sig till bruncher, båtutflykter, 50-års firanden, jätteräksBBQ eller shoppingrundor i Patong och Phuket Town.. Problemet har snarare varit det höga tempo som allt ägt rum i! En sak har jag lärt mig den senaste veckan, och det är att min illusion om att man reser på semester för att vila upp sig måste vara något jag fått om bakfoten :)
Wat Po and The Golden Buddah(070319)
Dagens äventyr blev en trip till Wat Po, templet med den gyllene buddahstatyn som är en av huvudstadens mest besökta turistattraktioner. Efter ännu en galen tuk-tuk resa på några minuter som kändes som en evighet, kom vi fram till ett tempel där vi utlänningar hänvisades till en separat ingång. Efter att ha köpt biljetter, skylt oss en aning med medhavda tröjor och lämnat ifrån oss våra skor, klev vi in i helgedomens huvudbyggnad och GAPADE!
Inget hade förberett oss på hur stor statyn skulle vara, att det inte ens skulle gå att ta kort på den i sin helhet för att den gyllene klumpen skulle vara för stor!!
Väl hemkommen tog det drygt en månad innan slitet på "Nordens Största Nöjespark" åter satte igång. Ända in i september sjöng, skrattade och svettades vi ihop. Vad ska man säga, Liseberg!?
Den 16/9 lämnade jag åter Underbara Göteborg för England och Cambridge. Tre månaders pluggande och festande tillsammans med vänner för livet. Vi hade the time.. Hell yeah, no spice!!
Det var 2007, och med ett år som detta, vad kan jag då förvänta mig av 2008!? Det kommer bli ett galet år, det anas redan nu.
Gott nytt år allihop, var rädda om er själva och ta hand om era nära och kära!!