2007, året som gick.
Året började mitt i förberedelserna för Saras och mitt stora äventyr. Efter att ha sparat i månader, pusslat ihop både packlistor och resrutter, var det bara till att vänta ut den sista månaden innan avfärden. Spänningen steg något enormt de sista veckorna, och sedan var vi plötsligt där.
Thailand var.. underbart, spännande, vackert och nästan obeskrivligt. I efterhand är det svårt att förstå att vi faktiskt var där, och hur mycket vi fick gjort även om det just då kändes som tempot var lugnt och behagligt.
Strandsatta på en paradisö!(070129)
Byte storstadslarm mot paradisö i fredagskväll.
Efter att vi hade fördrivit nio timmar i MBK (försöker bifoga lite bilder) fick vi skjuts med en av turistbyrån ordnad minibuss ut till en annan del av Bangkoks innerstad. Väl införstådda med att vi på plats hade 40 minuter att slå ihjäl innan bussen skulle anlända, strosade vi runt på den lilla gatan där lokalbefolkningen hade någon slags nattmarknad. Ett på förhand otippat inslag var möjligheten att köpa småkryp i lösvikt att snaska på istället för godis eller frukt.. What to choose?? Maggots, syrsor eller kanske ?
Dykcertifikat, skype och solb-r-ä-n-n-a!(070131)
Sara har tagit sitt dykcertifikat!! Efter fyra dyk (det sista på 18 meters djup!) är hon även på pappret ett certifierat vattendjur.
Fatta att hon såg en HAJ idag!!! Funderar allvarligt på att stanna på tre decimeters djup resten av resan, det fungerar bra det med och annars har vi ju pool!
Trots min hajskräck bokade jag idag utan Saras vetskap in oss på en halvdags snorkling imorgon. Lite skärrad, men det ska nog lösa sig så snart jag fått den svenske instruktören att lova att han hoppar i och räddar mig om det uppenbarar sig en spetsig ryggfena..
Koh Phangan: The Roadtrip!(070206)
Körde upp mot öns mitt och tittade både på tempel och vattenfall (inte lika imponerande som det låter dock, vattenfallen är bara riktigt stora under monsunregnen och templet vi besökte verkade snarare vara en lokal munkskola.. Men det var jättekul!!). Efter det styrde vi vår silverfärgade koloss mot Chaloklam, där vi åt god lunch och solade och badade. Ni skulle se bergen där uppe, helt fantastiska! Efter det vände vi pick-upen och körde söderut..
Krabi.. (070209)
Ni vet "färjan" jag nämnde i förra inlägget!? Jag skulle nog snarare beskriva tingesten som den avkomma en lastpråm och en fiskebåt skulle få om det kom på tanken att para sig.. NOT nice at all!! Efter att ha installerat oss på våra plaster (här pratar vi 1 kudde 1/2 sunkig madrass och 1 nummer på väggen) kom nästa chock.. Låt mig säga såhär: visor skulle kunna skrivas om den toaletten, generationer och generationer av människor skulle kunna berätta historier om detta helvete på jorden, ärligt talat! Iack!!
Efter sju timmars guppande (inte för att jag med mina 2 sjösjukepiller ens var vid medvetande, men ändå..) la åbäket till i Sura Thani. Därpå foljde en timmas väntetid och sedan tre och en halv timmas bussresa till Krabi, och tja.. Nu är vi här!
Lyxliv i Grove Garden(070222)
Måste ju börja med att berätta om Grove Garden som, bortsett från sin ickeexistens i de lokala taxichaufförernas medvetande, har visat sig överträffa de mest storslagna föreställningarna jag burit med mig! Det är helt fantastiskt fint och ni som sett bilder håller säkert med mig :) LYX!! Trots vår strama budget tog det intelång tid att aklimatisera sig till bruncher, båtutflykter, 50-års firanden, jätteräksBBQ eller shoppingrundor i Patong och Phuket Town.. Problemet har snarare varit det höga tempo som allt ägt rum i! En sak har jag lärt mig den senaste veckan, och det är att min illusion om att man reser på semester för att vila upp sig måste vara något jag fått om bakfoten :)
Wat Po and The Golden Buddah(070319)
Dagens äventyr blev en trip till Wat Po, templet med den gyllene buddahstatyn som är en av huvudstadens mest besökta turistattraktioner. Efter ännu en galen tuk-tuk resa på några minuter som kändes som en evighet, kom vi fram till ett tempel där vi utlänningar hänvisades till en separat ingång. Efter att ha köpt biljetter, skylt oss en aning med medhavda tröjor och lämnat ifrån oss våra skor, klev vi in i helgedomens huvudbyggnad och GAPADE!
Inget hade förberett oss på hur stor statyn skulle vara, att det inte ens skulle gå att ta kort på den i sin helhet för att den gyllene klumpen skulle vara för stor!!
Väl hemkommen tog det drygt en månad innan slitet på "Nordens Största Nöjespark" åter satte igång. Ända in i september sjöng, skrattade och svettades vi ihop. Vad ska man säga, Liseberg!?
Den 16/9 lämnade jag åter Underbara Göteborg för England och Cambridge. Tre månaders pluggande och festande tillsammans med vänner för livet. Vi hade the time.. Hell yeah, no spice!!
Det var 2007, och med ett år som detta, vad kan jag då förvänta mig av 2008!? Det kommer bli ett galet år, det anas redan nu.
Gott nytt år allihop, var rädda om er själva och ta hand om era nära och kära!!
