Välbehövligt.

Familjen lurar ner mig till kusten redan nu över helgen. 
Inte för att jag var särskilt svårövertalad. Hade ju trott att jag skulle behöva vänta tills jag slutat jobba innan jag kunde ta mig tillbaka.. 

 


Sliten.

Blä.
Modern säger att jag jobbar ihjäl mig, och visst.. Jag håller med.
Sjukt trött på allt just nu. Riktigt illa faktiskt.

Tror jag låter bloggen vila ett tag framöver. Hade det inte varit för att jag vet att jag kommer vilja ha kvar den i höst hade jag nog tagit bort allt.. 

Now is not the time though.


Opeppad.

Imorgon är första dagen på nya jobbet. Känns inte allt för roligt att starta igång någonting jag verkligen inte tror jag passar för..

Hm.

Lata dagar.

OJ vad det regnar här utanför!!

Klarar uppenbarligen inte av det där med för lite sömn. Tror jag kompensationssov hela dagen igår, och är fortfarande seg. Jobbigt.

Ska snart ta tag i mig själv och hoppa in i duschen så Cherish inte får världens chock. I look like a freakshow..

Helen goes lugg!

Just precis. För första gången på tio år har jag klippt lugg..

Läskigt.

Stockholm tur och retur.



     



     

Vrak med visum.

Det går inte att sova på buss. Inte alls faktiskt, och om man mot förmodan skulle tuppa av tar det inte mer än ett par minuter innan det börjar göra ont någonstans eller är för kallt..

Men vi fick våra visum, so it's all good I guess.


So much to do, such small amount of energy.



Hade jag förberett en checklista med alla de punkter vi arbetat oss igenom skulle den vara full av bockar idag.. Men, jag är övertygad om att det fortfarande skulle finnas någon liten bortglömd, men o så viktig detalj som vi bara.. glömt bort!?

Igår kände vi oss galet effektiva när vi travade runt halva centrum för att köpa speciella kuvert för våra pass, betala in de 850 kronor ambassaden kräver oss på för en halvtimmas intervju, fixa biljetter huvudstaden tur och retur och ta kort till ett av alla de femtiotusen formulär vi tvingats fylla i. Bara det sista momentet ledde till oanad munterhet sedan undertecknad lyckades ta de värsta passkorten någonsin. Till mitt försvar hävdar jag dock fortfarande att kameran måste ha varit galet osynkad..



Idag har vi spenderat timmar ifyllande det sista av alla formulär. Jag tror att det slutade med fyra additional sheets..


Jag säger bara en sak, beviljas det inga visum imorgon kommer det att fällas både tårar och svordomar hela vägen från den amerikanska ambassaden och tillbaka hem till Götet..


This is where I'd take you..



If there is a special place I'd want to show you?
This is where I'd take you..

Visst har du rätt cherish!



Ja, är det inte pasta, tomatsås, Disney eller keso så finns det alltid någonting annat som man kan snöa in på..

Så är det.

Satt precis och klagade för Josie över mitt något apatiska sinnestillstånd. Why don't you do something!? Tänkte faktiskt slänga upp ett par bilder från de senaste veckorna, men kommer inte till skott..

Vill kanske inte se och sakna. För hur löjligt är det inte när tårarna börjar rinna bakom mörka glasögon!? Hm..


Tillbaka.

Men om vi kunde stannat längre..


RSS 2.0