Paradise.
Antligen. Saker och ting borjar faktiskt falla pa plats..
Ni vet hur folk alltid pratar om resor de gjort och platser de besokt. Guldkorn de snubblat over dar de verkligen kant sig hemma? Jag sager bara, Lake Tahoe.
Det ar sa obeskrivligt vackert har, men jag vet inte riktigt hur jag ska forklara skonheten i de tata skogarna, hoga bergen och den klara sjon..
Jag far en klump i halsen varje morgon nar vi kor till skogsbackarna dar vi jobbar.
Jobbet ja. Det ar bitvis riktigt tungt och for det mesta valdigt roligt. Vi arbetar tillsammans med en grupp brandman som specialiserar sig pa skogsbrander och darfor gor en hel del forebyggande arbete, som att hugga ner trad for att tunna ut skogen och branna bort overflodig vegetation. Jamfort med dem ar vi inte en sarskilt stark grupp, speciellt inte jag. Samtidigt ar jag mer an nojd om jag jobbar med en tredjedel av deras kapacietet..
Nu ar min halvtimma vid datorn snart slut, men jag hoppas kunna blogga lite mer om helgens aventyr pa mandag. Jag menar, tre dagars ledighet i paradiset? Allt ar mojligt!
Escaping chaos.
Just my luck..
Efter jobbet i mandags sag jag att jag hade fatt utslag rund bada anklarna, men naiv som jag ar tankte jag att det sakert bara var varmeutslag som skulle forsvinna under natten. Well, nar jag vaknade igar morse hade utslagen spridit sig upp over benen och nar det var dags for oss att aka till jobbet var dessutom bade magen, hofterna och armarna tackta av kliande utslag. Det var nog nagonstans dar jag gick fran att vara naiv till att storta in i ett stadie av hypokondri..
Eftersom en av de andra tjejerna hade fatt utslag fran poison oak, trodde vi forst att samma sak hant mig. Tro mig, det ar ingen lycklig diagnos. For det forsta innebar det att det tar upp till sex veckor att bli av med, och det kraver dessutom att alla klader och annat som varit i kontakt med utslagen maste saneras eftersom giftet sprider sig med rekordfart..
Lyckligtvis konstaterade lakaren ganska snabbt att det inte handlade om nagon giftek i mitt fall.
Nej, jag har bara en allergisk reaktion mot nagonting. Troligtvis ar det penicillinet jag tog mot min visdomstandsinfektion som jag ar overkanslig mot, men det kan ocksa vara infektionen i sig som spokar. Annars verkar det som om jag reagerar pa nagonting i omradet dar vi jobbar..
Behover jag ens beskriva hur jag grat mig igenom annu ett lakarbesok!?
Summan av kardemumman ar helt enkelt att jag ater tva nya mediciner, varav den ena gor mig helt groggy. Jag har spenderat mer pengar pa sjukvard an nagonting annat sedan jag kom hit, och jag ser ut som en polkafargad dalmatiner..
That's my luck.
Helg.
Ar verkligen inte van vid den har typen av kroppsarbete..
Igar traskade Roberth och jag omkring i centrum. Vi hittade faktiskt ett par roliga affarer, och en bra bokhandel. Hade mer an garna kopt pa mig ett par bocker, men vantar talmodigt pa mitt bibliotekskort i ett forsok att vara mer ekonomisk.
Pa tal om pengar och ekonomi verkar saker och ting ha kort ihop sig rejalt.
I fredags skulle vi handla lite infor helgen, och da protesterade helt plotsligt mit VISAkort. Satt ner och forsokte rakna ut hur mycket jag borde ha kvar pa kontot och nar jag inte fick ihop det borjade jag faktiskt bli lite orolig. Det ar ju faktiskt tolv veckor kvar av resan..
I alla fall. Nu har jag loggat in mig pa Swedbanks hemsida, och det ser ut som jag ska ha mer pengar kvar pa kontot an vad jag ens hade hoppats pa. Forvirrad. Har jag pengar pa kontot, och varfor kan jag i sa fall inte betala med mitt kort!?
Nu meddelade datorn att jag bara har fem minuter kvar, sa jag antar att jag borde avsluta.
Ikvall ska vi ha ett cleaningparty hemma i huset, vilket behovs for de andra ar riktiga lortgrisar. Usch.
Forst ska vi dock ta oss ner till stranden och badabadabada..
Efter mycket om och men..
I tisdags gjorde jag min forsta arbetsdag, och nar den var over trodde jag allvarligt talat att jag skulle spy av utmattning och vatskebrist. Hemskt helt enkelt. Arbetet ar sa mycket hardare an jag hade forvantat mig, och da menar Josh anda pa att det projektet vi tilldelats ar det minst kravande.. Jesus.
Just nu jobbar vi med ett lokalt projekt har i Santa Cruz som de kallar Erosion Control, vilket i princip innebar att vi rensar bort olika sorters klattervaxter fran kanterna av floden for att forhindra att de tar dod pa all annan vegetation och gor omradet obeboligt for insekter och djur. Nar det ar klart graver vi diken for langa korvar fyllda med halm, och slar ner plankor i jorden for att halla dem pa plats. Allt for att forhindra att jorden foljer med vattnet ner i floden nar det val borjar regna. Nasta steg ar att sa fron och sprida ut halm over dem for att faglarna inte ska ata upp alltihop, och sedan planterar vi olika vaxter som passar in i omradet..
Annars da?
Jo, det mesta ar val mer eller mindre som jag hade forvantat mig. Mitt pa dagen ar det galet varmt, och i bukten finns tydligen bade valar, delfiner, sjolejon och en och annan haj. Kristen har lovat att lara mig surfa, men fragan ar val om jag vagar ta mig ner i vattnet. Sjolejonen ar tydligen valdigt sallskapssjuka..
Nu ska vi snart ta oss tillbaka till huset och laga lite middag. Sjalv hoppas jag kunna handla med mig lite saker pa vagen hem sa jag kan baka lite brod. Det amerikanska brodet ar ingenting jag blir matt pa tyvarr..
Enstoring.
Kristen erbjod sig att kora bort mig till huset sa jag fick traffa de andra volontarerna, men jag kanner mig inte som nagot roligt sallskap just nu. Det gor alldeles for ont, och de sista tabletterna rok imorse.
Ska forsoka ata lite om en stund, och sedan kanske jag snor Lu's bok och kryper upp i soffan.
Saknar er dar hemma.
I vantan pa tandlakarbesok.
Ibland blir saker och ting inte riktigt som man har tankt sig dem.
Just nu kanns livet lite halvkul. Faktiskt.
Framme.
Eftersom huset ar overbefolkat for tillfallet verkar det som att vi far bo pa kontoret ett par dagar. Inte mig emot, tror jag trivs battre har an i huset som faktiskt var ratt sunkigt.
Vantar nog med att beskriva stan vidare, i alla fall tills jag bildat mig en egen uppfattnng (Josh overdrev forhoppningsvis en aning i sina forsok att fa oss att halla oss pa mattan..).
Hoppas allt ar bra med er dar hemma!!
Bye bye SF..
I torsdags tog vi en promenad upp till Coit Tower, som ligger hogt placerat pa Telegraph Hill med en otrolig utsikt over staden. Trots att vi valde att inte ga upp i tornet sag vi bade Alcatraz och Golden Gate Bridge.. Haftigt!!
Efterat drack vi kaffe i de italienska kvarteren i Pacific Heights, och pa kvallen tog vi oss till en mysig restaurang i Castro, dar vi at var forsta caesarsallad.
Igar gick vi ner till Pier 39, som ar ett mysigt om an valdigt kommersiellt turiststrak med utsikt over bukten. Langst ut fanns en brygga fran vilken vi sag Alcatraz pa narmre hall.
Precis intill ligger omradet Fishermans Wharf, vilket vi tog oss igenom ganska snabbt. Lukten av skamd fisk ar inte rolig i varmen..
Totalt maste vi ha gatt omring 30 000 steg under gardagen, och val tillbaka pa vandrarhemmet var vi helt slutkorda och dackade pa varsin sang fram till middagen som vi at nere i koket. 5$ for tre ratter visade sig vara en riktigt bra deal..
Idag har vi bara drivit omkring. Efter ett besok i Chinatown tog vi oss tillbaka till Union Sq dar vi satt i skuggan med vart Starbuckskaffe och skrev vykort (ber redan nu om ursakt for hur kladdigt det blev, pennan var riktigt vardelos).
Ja, det var val i stora drag vad vi haft for oss de senaste dagarna..
Nu vantar vi bara pa att klockan ska bli tillrackligt mycket for oss att ta en taxi till BARTstationen sa vi kan mota upp var transfer pa flygplatsen.
Byebye San Francisco, hello Santa Cruz..
Tandvark.
Jag blir sallan sjuk hemma.
Nej, det ar nar jag ar ute och reser som kroppen borjar protestera pa alla mojliga satt.
Min tand gor fruktansvart ont, vet inte om jag ska skrika eller grata. Tva dagar in pa resan liksom. Vad ska jag gora? Bestalla tid hos en tandlakare? Fortsatta knapra panodil? Fanfanfan..
Och vad tacker forsakringen!?
Roberths resdagbok.
"Next time I'll travel light!!"
Drygt tva dygn utan somn var vi ganska mora nar vi till slut landade pa San Fransisco International Airport. Svimfardiga och med hemsk jetlag tog vi oss i alla fall in till centrala stan med BARTen och slapade med oss bagaget till vandrarhemmet vi bokat i Atlanta.
Hade vi inte fatt hjalp fran ett par gulliga killar med att hitta ratt och lyfta upp vaskorna for trapporna hade jag nog satt mig pa trottoaren och borjat grata..
Ni fattar inte, mina hander varker fortfarande!!
Vi vaknade tidigt imorse och efter en frukost pa bagels (jelly, nutella, peanutbutter or marmelade anyone!?) och forvanansvart gott kaffe sitter vi nu och vantar pa att fa byta rum innan vi ska ta oss ut pa stan. Eventuellt blir det Chinatown idag, och kanske att vi hinner med att kolla pa en kamera ocksa. Efter att ha sett resultatet av min lilla svarta overvager jag faktiskt att snala lite sa jag far min systemkamera trots allt..
Pa tal om det.
Vandrarhemmet har visserligen tillgang till internet, men det verkar som de satt in en sparr sa att man inte kan ladda upp bilder, sa nagra sadana far ni trakigt nog inte se forren vi hittat ett intenetcafe.
Hoppas allt ar bra med er dar hemma, hors snart igen!!
Overkligt.
Om en trettio minuter hämtar de upp mig, och sedan är vi på väg..
California, here we come!!
Så var det med det.
Gnäll lönar sig.
Jag lägger ner försöken att blogga på engelska.
More laughter than tears..
Last night was amazing thanks to all of you who showed up for my "last night out in GBG".
The evening started out a bit teary eyed when I got a thughtful going-away-present from my Cherish, but by the time we arrived at The Queen, the thoughts of sad farewells was long gone..
You all made my night even better than I'd hoped it would be, thank you!!
Worn out.
At last I got the oppertunity to earn some extra cash for the trip, and except for an rather uncomfortable vomitsituation there has been nothing to complain about. Right now I'm actually looking forward to having something to return to in January..
While waiting for the dinner to finish cooking, I've been trying bring some structure into the enormous amount of clothes, electronics, outdoor equipment and other necessities I could possibly use in California. So far I've managed to produce four pages of.. things.
God, I'm sooo in over my head.
Do you think so?
who is she to pretend
that she's one of them?
I don't think so.
"And I'm gone with the wind like they were before,
but I'm believing myself I think there's something more.
There must be something more.
I think there's something more."
What's the matter!?
Money exchange.
Yesterday I went to FOREX to buy U.S. dollars in preparation for the days we'll spend in San Fransisco before we'llcontinue on to Santa Cruz to start volunteering.
It's weird. Even though the 24th is getting closer, in my mind the journey feel as distant as it seemed six months ago. Sometimes I fear that I won't realise how lucky I am to have the chance to travel like this until it's all over. I'm no good at that. Ceasing the day, carpe diem..
Pity.
Sometimes.
I can't help but think of, wish for, something more..
